Användningsområden

Ett av svavels användningsområden är att ta fram tändstickor

Svavel används bl.a. vid tillverkning av tändstickor(svavelstickor)

En av de kemikalier som används flitigt inom svensk industri är svavelsyra och den gör stor nytta inom många olika områden. Man använder sig av denna syra inom pappersindustrin, inom metallindustrin, gruvindustrin, som elektrolyt i blybatterier och så givetvis inom den kemiska industrin där svavelsyran används för tillverkning av gödselmedel, viskos, titandioxid och fosfater. Det är inte helt lätt att arbeta med denna syra som är frätande och mycket stark. Inom industrier som pappersindustrin så funderar man på andra material för blandningskärlen för att fortsatt få samma effektiva blekning av pappersmassan utan att karen och omgivande väggar förstörs så snabbt.

Svavelsyran finns också med i färgämnen och sprängämnen, och kan rentav förekomma i vår mat men då givetvis inte i starkt frätande form!

Svavelsyra och gödsel

Man har sett fina resultat av att tillföra svavelsyra till flytgödsel. Det här leder till att gödselns PH-värde sjunker och det gör att man får en mindre ammoniakavgång. Rent praktiskt så innebär detta att grödan som man gödslar får mer kväve vilket den har stor nytta av, och för de som jobbar nära odlingen så är det också en fördel att man med svavelsyran får mindre dålig lukt från marker som har gödslats. I test som har utförts på danska åkrar så har man även konstaterat att flytgödseln rinner lättare då man blandar i svavelsyra i den.

Blybatterier

I blybatterier så finns svavelsyran som elektrolyt. Man spär ut syran med vatten för att få rätt slags batterisyra. Det här är något som man bör vara medveten om då man kanske hanterar den här typen av batterier. Om det skulle uppstå en läcka så kommer svavelsyran som finns i batteriet att utgöra en fara, detta även om den är utspädd med vatten. Skulle man få batterisyra på huden så ska man genast skölja med vatten för att kyla ner.

Pappersmassa

I kemisk pappersmassa så använder man sig av svavelsyra för att bleka färgen på massan. I och med att svavelsyran är så pass frätande så påverkar den både blandningskärl och omgivande material. Det finns också alltid en risk för läcka vilket givetvis inte är en liten sak då syran är så pass farlig för människor. De pappersfabriker som använder sig av blandningsutrymmen som är kakelbelagda får förr eller senare problem med svavelsyra som tar sig igenom sprickor på kaklets fogar för att sedan börja fräta på betongen. Det här leder till flera problem som till exempel att själva pappersmassan kan komma att förorenas av små partiklar från kaklet och betongen och att man kan få problem med pumpar och lager. Att överge svavelsyran som ingrediens i den kemiska pappersmassan är knappast aktuellt så man jobbar med nya material för kar som kan ge längre livslängd och förhindra att svavelsyran läcker ut.

Som torkningsmedel

Svavelsyran är en slags vattenlösning av svaveltrioxid (SO3) och då den här gasen löser sig i koncentrerad syra så får man svavelsyra som är hundraprocentig och som har namnet oleum. När svaveltrioxiden avdunstar från syran så kommer den att dra till sig vatten från luften och så kallad svavelsyradimma bildas. Den här dimman ser ut som rök. Det är den här egenskapen som gör att man kan använda sig av svavelsyra som torkmedel. När man torkar organiska ämnen så kan det bli så att man till sist bara har kol kvar, så effektiv är svavelsyran för torkning!